Kia ora

Ja, allt blir ju inte alltid som man tänkt sig och planerat.. Efter att ha varit i Sverige i drygt en vecka får jag ett mail och Nathan gör slut..
Det har nu gått ett tag sedan dess, blåmärket efter käftsmällen har börjat lägga sig i ansiktet och livet börjar återgå till någon form av normalt, det här var inget som jag såg komma..
Jag bor nu i Varberg men min fina vän Johanna och stannar iallafall till hösten, sedan får vi se vad som händer.
Det kommer komma upp bilder här men just nu så är det fortfarande lite jobbigt att gå genom alla..

Auckland flygplats. Vad gör jag här? Undrar ni.
Jo, det är dags att lämna NZ och ta steget över till storebror Australien men först väntar en härlig semester i vintriga Svea ett par veckor medans visum och annat är klart.

Semestern med mamma och pappa var helt fantastisk, road trip i två veckor men massor av kul och fint väder (jag ska berätta mer när jag inte är på en flygplats och kan ladda upp bilder).

Nu väntas ett och ett halvt dygn med flygresor!

Jag kan inte låta bli att känna mig lyckligt lottad.
Jag vaknar upp till en klarblå himmel och strålande solsken, får äta christmas pudding med vaniljsås till frukost (extrapris i affären, då förlänger vi julen lite) och nu sitter jag på en gräsmatta lyssnades till favoritmusiken och i bakgrunden hörs hammarslag blandat med svordomar från en alldeles fantastisk snickrare.
Mitt jobb idag är att hämta diverse verktyg, komma med uppmuntrande kommentarer som: "that looks great, babe" och "I have never seen such a perfect deck in my life". Självklart menar jag det också :)
Min enda önskan just nu är att vara på en strand istället men man kan ju inte få allt och om 5 dagar kommer mamma och pappa hit, då blir det massor med tid på stranden!

Alla ni som har badkar hemma, gå till en Lush-butik eller gå in på deras hemsida. Köp ett badskum och kryp ner i det, det skulle jag göra varje dag om jag hade vinter!

Tack till alla som kommenterar, det är kul och se vilka ni är som läser :)

God fortsättning

Jag kan lugna alla med att solbrännan har gått ner och huden sitter kvar.
Note to self: glöm inte solskyddsfaktorn!

Hur har julen varit för er?
Min har vart full med solsken och en hel del mat men jag skulle nästa kunna göra vad som helst för riktig svensk julmat för speciellt julig har den inte varit. Det är mer en dag där de slänger på "another shrimp on the barbie mate". Kul att ha upplevt det men nästa år ska jag ta igen allt med julgran, Kalle Ankas jul och hela kittet oavsett vart i världen jag befinner mig :)
Cheers!

Jakten på att hitta något som luktar som jul går ju sådär så jag har tagit saken i egna händer och satt kryddnejlikor i en grapefrukt.
De har inga adventsstjärnor och sånt här vilket jag kan förstå eftersom det blir mörkt vid nio på kvällen istället för fyra på eftermiddagen som hemma i Svea.

Och jag har jobbat på solbrännan!
Kan säga att solen tar bra och fort här.

Blir det aldrig varmt i det här jäkla landet?!?
Nu är understället på igen och jag är inomhus. Börjar ju bli lite trött på detta.

Nathan tror att jag har SAD disease: seasonal affective disorder. Ja, kanske inte så konstigt om det senaste året har bestått av mestadels höst och vinter. Nathan tycker att vi ska köpa en hatt med lampor i så det blir som ljusterapi. Jag tycker att han ska köpa en solsemester istället.

Jag såg i en kalender här att sommaren börjar inte förens 1:a december så det är bara att hålla ut ett par veckor till.

Annars så håller vi till i Waverley och målar ett hus en vecka till eller så.
Så otroligt mycket prepjobb innan det blir målat.
Allt tar även lite längre tid när huset är fullt möblerat och det bor en tant i det som har massa gamla saker och ingenstans att ställa undan dem.
Jag har föreslagit en Mr Bean målning: klä in allt som inte ska ha färg på sig i tidningspapper. Stoppa sedan i en raket i färgburken, tänd på och allt är klart!
Nu är det ju lite så vi jobbar redan eftersom vi har en spraymaskin som sköter målandet, inga rollers eller penslar här inte.

Dags att återgå till sandpappret!

Idag är det Nathans födelsedag och det ska firas!
Först ska vi gå på husauktion och sedan blir det lunchbuffé på Valentines. För er som inte vet så är vi veganer. Vi äter inget som kommer från ett djur, men när det kommer till ett buffébord eller mat som är gratis så är alla regler som bortblåsta, man får äta av allt.
Den enda regeln är att vi får inte äta frukost om vi ska gå på buffé.
Nu har jag varit vaken sedan halv åtta imorse och lunchen är inte förens klockan ett, det är två timmar kvar och jag är inte säker på att Nathan vet vad som händer om man låter mig gå hungrig en längre tid men jag är rädd att han snart får veta. När blodsockret är obefintligt förvandlas i princip alla tjejer till ett otrevligt monster. En müslibar kan väl inte göra någon skada? Det är ju för hans skull jag äter den :)

Efter lunch så är det bestämt att vi ska ta en lång promenad i Red Woods skogen här i Rotorua och senare i kväll blir det bio. Det är nämligen canfestivalen här, man tar med sig en konservburk och får en gratis biobiljett i utbyte, mycket fiffigt.
Det hela avrundas med ett besök på det polynesiska spat.

Trevlig dag allihopa!

Första jordbävningen som vi varit med om ägde nyss rum här i Wairoa (om vi inte ska räkna med den där lilla -94 i Varberg)
Hela huset gungade och skakade, vi såg väggarna gunga och huset är byggt av betong.
Ganska läskigt men vi är helt okej :)

Road tripen är över och vi är tillbaka i Wairoa för ett par veckors renovering och sedan upp till Rotoura igen.
Jag ska försöka göra en bättre uppdatering i dagarna :)

Tänkte bara säga att det är väldigt kul att läsa era kommentarer :)

Vi har spenderat två dagar i Queenstown med fantastisk skidåkning, solsken och inte ett moln så långt ögat kunde se!

Snart är det dags att börja köra mot västkusten och ta oss upp mot färjeläget i Picton.

Bilden är tagen där vi campade första natten i Queenstown.